Besviken Felix

I söndags kom farmor och farfar hit och hälsade på. De skulle iväg och titta på Dolly Parton på kvällen så de var här och lekte med barnen innan det började. Felix blev helt eld och lågor när han fick höra att de skulle komma hit. När Kim ringde och sa att de var på väg hit skyndade Felix sig att borsta tänderna, ta på sig kläder och gå upp och städa på sitt rum.

Både Nelly och Felix var glada över farmor och farfars besök. De var både ute och inne och lekte. När de skulle åka till Dolly Partons konsert ville Felix följa med dit, men vi fick förklara för honom att han inte skulle tycka att det var roligt. Vi sa att han får leka lite med farmor och farfar i morgon bitti istället innan de åker härifrån.

När Felix vaknade i måndags hade farmor och farfar redan hunnit att åka. Felix vaknade senare än vanligt eftersom han drömde mardröm på natten och var vaken i nästan en timme. När Felix gick ner för trappan på morgonen var det första han sa: "Har farmor och farfar kommit tillbaka än?" När jag då berättade att de hade kommit tillbaka och även hunnit åka igen, darrade underläppen på honom och han vände på klacken och gick och stängde in sig på sitt rum. Jag fick lösa det genom att ringa upp Kim och be henne prata med honom. Det samtalet hjälpte och Felix kom ner strax efteråt och var glad igen. Lilla Nelly förstod inget som tur var.

I måndags var barnen fem timmar på dagis och det är den längsta dagen Nelly har haft. Jag var lite orolig om hon skulle orka, med tanke på att hon vaknade när Felix kom in i vårt rum på natten. Nelly hade inte alls varit trött och ledsen på dagis utan tvärtom, på ett strålande humör. Tydligen går hon runt och är glad hela dagarna.

Idag har barnen varit på dagis mellan 9-14. Felix hade utflykt och jag hade packat ner macka, päron och bondgårdskex. Allt var uppätet förutom päronet. När jag frågade varför han inte hade ätit upp det svarade han att fröknarna inte hade med sig någon skalare och att han inte tycker om skal. Nästa gång får jag väl skicka med en skalare, eller så får han helt enkelt lära sig att äta skal.

När vi satt i bilen och körde hemåt efter dagis frågade jag Felix om han hade lyssnat på fröknarna idag. Han svarar då: "Nej, det tror jag inte att jag har gjort. Jag har inte för mig det i alla fall." När jag frågade varför han inte hade lyssnat sa han att han inte kände för det. Ja, vad ska man säga?

Idag har Nelly och jag varit uppe och lekt på Felix rum medan Felix satt på nedervåningen och spelade Angry Birds på pappas Ipad. Det är skönt för Nelly att få leka lite själv med alla saker så att inte Felix är där och lägger sig i hela tiden. Hon är mest fascinerad över magneterna och magnettavlan. Där kan hon stå och sätta på och ta bort hur länge som helst.

När vi hade lekt färdig på Felix rum och skulle gå ner gick jag före Nelly ner för trappan. Jag känner att vi måste öva mer med Nelly på att gå ner för trappan. Det var intressant att se hur hon gjorde och hon löstes det genom att sätta sig på rumpan och glida ner för ett trappsteg och sedan göra sig redo för nästa. Det gick galant! Efter några steg tyckte hon nog att det var läskigt så då vände hon helt plötsligt om, men då fick jag hämta henne och tvinga ner henne igen.

Nelly har en dålig ovana och det är att klättra upp för Felix matstol stup i kvarten. Det hade varit mer okej om hon hade kunnat ta sig ner själv, men det kan hon inte. Det slutar alltid med att hon hänger där halvvägs nere och skriker på mamma så att jag ska ta ner henne. Jag kanske ska sluta hjälpa henne, men då är jag rädd att hon ska ramla och slå sig.

Nelly älskar sin docka och verkar rädd att någon ska ta den ifrån henne.

Överlycklig Nelly över att pappa är hemma.