1 februari 2011

Rödbeta

Idag har Nelly fått följa med in till Göteborg och vara med på pappas jobb ett tag, medan jag var på mitt jobb en stund. Nelly hade skött sig bra på kontoret och krupit runt och utforskat omgivningen. När Ola lämnade av Nelly hos mig och jag tog med henne in för att mata henne var hon inte alls på humör längre. Jag fick bara in tre skedar med mat och sedan gallskrek hon. Jag kom fram till att hon var för trött för att äta så jag gav upp och satte henne i vagnen istället. När vi ställde oss i hissen för att åka ner så somnade hon med en gång. Stackaren hade knappt sovit på hela dagen så det var inte konstigt att hon inte orkade hålla uppe ögonen längre.

När vi kom hem hade hon aptit igen och till efterrätt fick hon blåbärs- och hallonpuré och det gillade hon väldigt mycket. När hon hade fått det i munnen satt hon och smaskade och drog in underläppen för att verkligen vara säker på att hon fick med det som rann ut.


Till middag idag blev det pyttipanna och stekt ägg som jag vet Felix äter. Han hade ätit dåligt på dagis idag så det är bra att får i sig riktig mat på hela dagen. Jag tyckte att jag lade upp mycket till honom, men han tömde tallriken snabbt och ville ha mer och det fick han. När han även hade tömt portion två gick han för att titta om det fanns mer kvar i stekpannan. Han upptäckte då att det fanns mer så då ville han ha mer, men jag sa att det var pappas mat som var kvar och då svara Felix; "Men strunta i pappa." Ja, ibland är han kanske lite väl egoistisk.

Medan vi satt och åt middag bokstaverade Felix märket på rödbetorna och gurkan. Felix satt och pekade på burkarna och sa F-E-L-I-X. Han brukar känna igen när han ser sitt namn så jag frågade honom vad det stod och då drar han fingret under bokstäverna FELIX på rödbetsburken och säger klart och tydligt rödbeta och på gurkburken säger han gurka. Han ser väldigt nöjd ut när han säger detta, men då frågar jag honom igen om det verkligen står rödbeta när du säger att det står F-E-L-I-X. "Ja, men lyssna nu mamma! Det står rödbeta och gurka", säger han och drar fingret under bokstäverna igen. När jag frågar honom om han inte känner igen bokstäverna, så svarar han att han gör det och att det står Felix, men det kan det inte göra på en burk med rödbetor eftersom de heter rödbeta. Han är lustig den lille killen.


På kvälllen när Ola kom hem så började jag dammsuga och eftersom Felix ville lyssna på Bolibompa så fick han ta på sig hörlurarna. Han, Nelly och Ola satt i fåtöljen och busade så att Nelly kiknade av skratt.


Innan Felix skulle gå och lägga sig så sa han att han ville att jag skulle hjälpa honom att skriva ett brev till pappa. Jag hämtade ett papper och frågade honom vad det skulle stå på pappret och då blev det följande resultat:


Felix skrev under med sitt namn och han skriver från höger till vänster, men bokstäverna kan man nästan läsa.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar